Under Ajmunds Bro
Det som vi idag kallar Ajmundskanalen hette förr Sudertingsån. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet utdikades många myrar på Gotland bl a Fjäle myr i Mästerby. Det kan även noteras i sammanhanget att ca 100 m väster om bron finns en så kallad bifurkation, alltså en delning av vattendraget, där en del flyter vidare mot Eskelhem och så småningom ut i Paviken i Västergarn Den andra delen flyter ner över Sanda och ut i havet vid Varvsholm, nordväst om Klintehamn.
Det finns två tolkningar av namnet Ajmunds och den ena är att första stavelsen ai skall betyda å och den andra stavelsen munds skall betyda mun eller mynning. Ajmunds skulle då helt enkelt betyda åmynning. En annan tolkning som framförs av Eneqvist i Från Gutabygd 1361 2009 är att ai betyder alltid och mundr betyder beskyddare. I detta fallet skulle alltså Ajmunds betyda den som alltid beskyddar, inte helt osannolikt med tanke på tingsplatsen.
Ajmunds bro
Nuvarande bro är byggd 1924 och ombyggd i mitten på 1970-talet. I äldre tider fanns här med säkerhet olika sorters träbroar. Med tanke på den grusås som löper i syd – nordlig riktning och omgivande myrar och sankmarker bör bron alltid ha varit belägen på den plats den finns idag. Detta har även bidragit till att bron i orostider haft en viss taktisk betydelse ur militär synpunkt. En sägen finns om trollkärringen, Korumpekati, som 1361 satt under bron och förtrollade de gutar som gick över och detta fick då till följd att de förlorade slaget.
Vid Ajmunds bro låg under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet en tingsplats där folk samlades för att avgöra tvister och även för att utmäta lämpliga straff för missgärningsmän. Huset närmast nordväst om bron var tingshus och det har florerat rykten om att det ännu i senare tid skulle ha funnits fängelsehålor och ringar för att kedja fast fångar där. Ca 75 m söder om bron och alldeles väster om vägen finns ännu en liten höjd med en grund grop där, enligt muntliga källor, spöpålen skall ha stått. Ca 100 m norr om bron och den nuvarande bebyggelsen skall enligt samma källor galgarna ha varit resta. Pga. senare tiders grustäkter finns dock inte något kvar här. Sista avrättningen skall ha ägt rum 1698 då kyrktjuven Anders Botelson från Gothem hängdes här.
Under många år var vägen över Fardhem, Bönders backe och Ajmunds huvudvägen från södra Gotland till Visby. Vägen mot Mästerby kyrka byggdes om 1939-1940 varvid både vägsträckning och trakten runt Ajmunds förändrades.
Den minnessten som står ca 50 m norr om bron är rest 1961 till 600-årsminnet av de gutar som stupade vid invasionen 1361.
Text: Allan Lingström
Ajmundsbro, teckning av Yngve Rudin
Mästerby Hembygdsförening 